Rätt ras för dig
Låt egenskaperna få avgöra
Det som bör styra valet av en hundras är vare sig, storlek, färg eller pälstyp utan din livsstil och vad du vill göra med din hund och vilka egenskaper som du vill att den ska ha och vilka egenskaper du absolut inte vill ha hos en hund.
Kan du hantera en hund som har vaktegenskaper? Vill du ha en hund som behöver röra sig över stora vidder eller en som är nära dig. Klarar du av att hantera en jaktglad ras?
Förväntar du dig att din hund ska vifta på svansen och glatt hälsa på alla nya människor eller kan du acceptera en hund som bara bryr sig om dig? Ska hunden kunna acceptera barns ibland lite oaktsamma behandling. Självklart ska hundar och små barn aldrig lämnas ensamma och barn ska lära sig umgås och respektera hunden, ibland krävs viss tolerans från båda håll.
Fråga, fråga och fråga
Låt säga att du blivit intresserad av en ras för hur de ser ut och du kanske har träffat någon trevlig individ av den rasen och blivit intresserad. Försök då att ta reda på allt om hundrasen såsom rasens egenskaper, både de positiva och negativa, de finns hos alla raser. Fråga om rasens mentalitet och hälsa. Fråga om hur mycket aktivering och motion rasen behöver. Försök att fråga om allt du kan komma på. För om du köper en hund så ska du förhoppningsvis leva med den i många år.
Kontakta rasklubben och prata med valphänvisarna. Kontakta flera olika uppfödare, åk och träffa deras hundar.
Besök även hundutställningar och prata med folk runt rasringen. Prata inte bara med uppfödare utan försök att även komma i kontakt med vanliga hundägare av den ras du är intresserad av.
Det finns böcker som beskriver i stort sett alla raser och de kan ge en vink om vad som kan passa dig.
Hur mycket vill du motionera din hund?
Vad vill du göra med din hund?
En uttråkad hund ser till att den blir aktiverad, men det är inte säkert att du uppskattar vad den hittar på. Olika raser är olika aktiva. Generellt kan man säga att jakthundsraser och brukshundsraserna kräver mycket av allt. Mycket motion, mycket träning och aktivering. Sällskapsraserna kräver mindre.
Varje hundras har från början fötts upp för ett speciellt ändamål. Det är få raser som enbart har fötts upp för att vara rena sällskapshundar. Hundarna har från början fungerat som t ex jakthundar, vallhundar och vakthundar. I rasstandarden finns angivet både ursprung och användningsområde.
Även om hundarna idag inte används i så stor utsträckning så finns samma egenskaper kvar idag – om än kanske i dämpad upplaga. En belgisk vallhund både vaktar och vallar än idag, en labrador är en fullt kapabel jakthund.
Hundar som tagits fram för en krävande uppgift och som förväntades arbeta hela arbetsdagar kräver än idag ordentligt med stimulans för att må bra. En aktiv hund som inte får arbeta ser själv till att den får sig ett ”jobb”. Det självpåtagna jobbet kan dock vara att tugga sönder möblerna och den gulliga valpen blir ett problem.
Vill du ha en stor hund?
Vad är en lagom stor hund för dig? En hund som väger sex kilo eller en som väger 40 kilo?
En stor hund är givetvis starkare än en mindre hund. Är det bara du som ska hunden eller ska den vara en familjehund och även barnen ska kunna gå ut med den?
En stor hund behöver mer utrymme än en mindre hund. En riktigt stor hund tar upp hela utrymmet i en kombibil. Får hela familjen plus packning plats då? Hur gott om utrymme har du hemma? Det är inte nödvändigtvis så att en stor hund kräver en stor bostad. Många lägenhetshundar får fler promenader är en ”tomthund” och har det bättre på så vis.
Många av de små hundarna kan vara väldigt aktiva inomhus. Vill du ha en pigg hund eller kanske en lugnare?
Lång eller kort päls?
Gruppindelning av hundraser
Rasgruppsindelningen av hundraser, fastställs av Internationella hundorganisationen (Fédération Cynologique Internationale, FCI). Gruppindelningen följs även av Svenska Kennelklubben (SKK)
Grupp 1: Vall-, boskaps- och herdehundar.
Grupp 2: Schnauzer och pinscher, molosser och bergshundar samt sennenhundar.
Grupp 3: Terrier.
Grupp 4: Taxar.
Grupp 5: Spetsar och urhundar.
Grupp 6: Drivande hundar, samt sök- och spårhundar.
Grupp 7: Stående fågelhundar.
Grupp 8: Stötande och apporterande hundar.
Grupp 9: Sällskapshundar.
Grupp 10: Vinthundar.